Rutinultraljud – så går graviditetens viktigaste ultraljud till

Rutinultraljud: Att vänta barn innebär många nya upplevelser, och för de flesta blivande föräldrar är rutinultraljudet ett av graviditetens mest minnesvärda ögonblick. Rutinultraljudet fungerar ofta som det första mötet mellan den gravida och vårdpersonalen, där trygghet och viktig information inför fortsatt vård etableras.

Rutinultraljudet är frivilligt och kostnadsfritt för alla gravida i Sverige.

Men vad händer egentligen under undersökningen, och varför görs den? Här guidar vi dig genom allt du behöver veta – från kallelse till besked.

Snabb översikt: vad är ett rutinultraljud?

Rutinultraljud, ofta förkortat RUL, är den stora ultraljudsundersökning som i Sverige vanligtvis erbjuds alla gravida kvinnor i graviditetsvecka 18–20. Det är den undersökning som de flesta förknippar med att “se barnet” för första gången på riktigt, även om det medicinska syftet sträcker sig mycket längre än så.

Undersökningen är helt frivillig och kostnadsfri via regionernas mödrahälsovård. Du tar själv ställning till om du vill genomgå rutinultraljudet efter att ha fått information från din barnmorska eller läkare. Det är viktigt att du känner dig trygg med ditt beslut, oavsett vad du väljer.

Det medicinska syftet med rutinultraljudet är att datera graviditeten mer exakt, räkna antal foster, bedöma moderkakans läge och fostervattenmängden samt systematiskt gå igenom fostrets anatomi enligt en svensk standardchecklista. Genom undersökningen får vården viktig information som kan påverka hur din graviditet och förlossningen planeras.

Ultraljud.se är en oberoende informationssida som guidar dig genom hela processen kring ultraljud under graviditeten. Har du frågor eller känner dig osäker på något? Tveka inte att kontakta oss så hjälper vi dig vidare.

När gör man rutinultraljud – veckor, kallelse och regionernas rutiner

I de flesta svenska regioner genomförs rutinultraljudet mellan vecka 18+0 och vecka 20+6 i graviditeten. Detta är den period då fostret är tillräckligt stort för att anatomin ska kunna granskas ordentligt, samtidigt som det fortfarande finns tid att agera om något oväntat skulle upptäckas.

Kallelsen till rutinultraljudet kommer vanligtvis från eller bokas hos din barnmorskemottagning. Många får sin kallelse redan runt vecka 12–16, vilket ger dig gott om tid att förbereda dig. Oftast kan du omboka tiden via 1177 eller genom att kontakta mottagningen direkt om den föreslagna tiden inte passar.

Ultraljudsundersökningar kan även göras hos vårdgivare under hela graviditeten om det finns medicinska skäl.

Skillnader mellan regioner

Det är värt att veta att rutinerna kan skilja sig något mellan olika regioner:

Vissa regioner erbjuder även ett tidigt ultraljud eller screening i vecka 11–14
KUB-testet (kombinerat ultraljud och biokemi) erbjuds olika beroende på region, ålder och riskprofil
Datering med ultraljud kan enligt nationella riktlinjer göras mellan vecka 11 och vecka 22
Den detaljerade anatomigenomgången är dock bäst att genomföra kring vecka 18–20

Du har rätt att välja mottagning inom landet, men i praktiken styrs detta ofta av remiss, avstånd och regionavtal. Om du är osäker på vad som gäller i just din region, kontakta gärna Ultraljud.se så hjälper vi dig att hitta rätt information.

Varför gör man rutinultraljud? – medicinskt syfte och begränsningar

Rutinultraljudet är i första hand medicinsk fosterdiagnostik – inte bara en möjlighet att få en fin bild på barnet. Även om många upplever undersökningen som ett känslosamt första möte med sitt barn, är det viktigt att förstå det medicinska syftet.

De viktigaste medicinska målen

Under rutinultraljudet bedömer barnmorskan eller läkaren flera viktiga faktorer:

Bedömningsområde	Vad som undersöks
Datering	Exakt beräkning av beräknat förlossningsdatum (BF)
Antal foster	Bekräfta om det är ett eller flera foster
Liv i fostret	Kontroll av hjärtaktivitet
Moderkakan	Placentaläge och fäste
Fostervatten	Mängd och utseende
Fostrets anatomi	Systematisk genomgång av alla organ

Vid anatomigenomgången granskas fostrets hjärna, rygg, hjärta, bukvägg, njurar, urinblåsa, magsäck, ansikte, armar och ben. Barnmorskan följer en standardiserad checklista för att säkerställa att inget viktigt missas.

Vad ultraljudet kan och inte kan garantera

Många allvarliga missbildningar kan upptäckas vid rutinultraljudet. Samtidigt är det viktigt att förstå att undersökningen aldrig kan ge en garanti för att barnet är helt friskt. Mindre avvikelser och vissa hjärtfel upptäcks ofta inte förrän senare, eller ibland inte alls under graviditeten.

Den goda nyheten är att ett normalt rutinultraljud i storleksordningen 98 procent av fallen inte visar några allvarliga avvikelser. För de allra flesta blir undersökningen en bekräftelse på att graviditeten utvecklas som den ska.

Ur ett etiskt perspektiv är det viktigt att komma ihåg att undersökningen är frivillig. Innan du tackar ja bör du ha funderat på vad du vill veta och hur du skulle hantera ett oväntat besked.

Så går ett rutinultraljud (RUL) till – steg för steg

Att veta vad som väntar brukar göra upplevelsen tryggare. Här beskriver vi hur ett typiskt besök vid rutinultraljudet går till.

Ankomst och förberedelse

När du kommer till ultraljudsenheten börjar besöket oftast med ett kort informationssamtal. Här får du möjlighet att ställa frågor och berätta om det finns något särskilt du undrar över. Barnmorskan eller sonografen går igenom vad som kommer att hända under undersökningen.

Under undersökningen

Själva undersökningen sker i ett halvmörkt rum för att bilderna på skärmen ska synas tydligt. Du får ligga på rygg med bar mage, och din partner eller annan närstående kan vanligtvis vara med i rummet.

Barnmorskan lägger en klar gelé på magen – den kan kännas lite kall men är helt ofarlig. Sedan förs en ultraljudsgivare, ofta kallad “proben”, över olika delar av din bukvägg för att få bra bilder av fostret och livmodern.

Ibland behöver barnmorskan trycka lite mot magen för att få bättre vinklar. Detta kan upplevas som obekvämt, men det ska inte göra ont. Om du känner obehag, säg till så kan de anpassa trycket.

Hela undersökningen tar vanligtvis mellan 20 och 30 minuter, beroende på hur barnet ligger och hur lätt det är att få bra bilder.

Vad händer på skärmen?

Den som undersöker fokuserar främst på den medicinska granskningen och hinner inte alltid förklara allt i realtid. Men oftast pekar de ut större strukturer som hjärtat, huvudet och ryggraden, och du får se och höra hjärtslagen.

Vissa kliniker erbjuder utskrift av bilder eller korta filmsekvenser som minne. Detta är dock en bonus och inte huvudsyftet med undersökningen – och erbjudandet varierar mellan olika mottagningar.

Antal foster – när och hur ser man om det är tvillingar eller fler?

En av de vanligaste frågorna bland blivande föräldrar inför rutinultraljudet är om man kan se om det är tvillingar eller fler foster i magen. Svaret är att det oftast går att avgöra antal foster tydligt vid rutinultraljudet som görs i graviditetsvecka 18–20. Vid det här laget har fostret vuxit tillräckligt mycket för att barnmorskan ska kunna se om det är en eller flera bebisar, och det brukar vara ett av de första beskeden du får under undersökningen.

I vissa fall kan man redan vid ett tidigt vaginalt ultraljud, till exempel runt vecka 11, ana om det finns fler än ett foster. Dock är det ibland svårt att se alla detaljer så tidigt i graviditeten, särskilt om fostren ligger tätt eller om livmodern är svår att avbilda. Därför är det vanligast att man får ett säkert besked om antal foster först vid rutinultraljudet i vecka 18–20, när bilderna från ultraljudet blir tydligare.

Om du vill göra ett ultraljud tidigare än vecka 18–20, till exempel för att snabbt få veta antal foster, finns det möjlighet att boka ett privat ultraljud. Tänk dock på att det alltid kan vara lite svårt att se allt i början av graviditeten, och ibland kan det behövas en uppföljande undersökning längre fram för att vara helt säker.

Undersökningstid:

Undersökningen tar vanligtvis omkring 30 minuter, och under den tiden går barnmorskan systematiskt igenom livmodern och fostret eller fostren. I Stockholm och på många andra orter finns det både offentliga och privata mottagningar där du kan göra ultraljudsundersökning för att få veta mer om din graviditet och antal foster.

KUB-testet, som görs i vecka 11–14, kan ibland ge viss information om antal foster, men det är inte alltid lika tillförlitligt som rutinultraljudet när det gäller att fastställa exakt hur många foster som finns. Senare i graviditeten kan även tillväxtultraljud ge information om antal foster och hur de växer.

Har du frågor om vad som gäller för just din graviditet, eller vill du veta mer om hur och när man kan se antal foster? Prata med din barnmorska eller läkare – de kan ge dig bra information och vägledning inför ultraljudet. Det viktigaste är att du känner dig trygg och får svar på de frågor som är viktiga för dig och din familj.

Vad kan rutinultraljudet visa – och inte visa?

Det är viktigt att ha realistiska förväntningar på vad rutinultraljudet kan och inte kan upptäcka. Här går vi igenom vad som typiskt syns – och vad som ligger utanför metodens kapacitet.

Vad som ofta kan upptäckas

Rutinultraljudet är bra på att identifiera:

Större hjärtmissbildningar och hjärtats kamrar
Hjärnans större strukturer och huvudets form
Njurarnas utveckling och placering
Öppna ryggar (spina bifida)
Bukväggsbråck
Avsaknad av större kroppsdelar
Läpp- och gomspalt (kan ibland vara svårt att se)

Ultraljudet bedömer också moderkakans placering – till exempel om den sitter lågt (placenta previa) – samt mängden fostervatten och navelsträngens fäste.

Vad som inte alltid syns

Vissa tillstånd och avvikelser kan inte upptäckas med ultraljud:

Milda hjärtfel som utvecklas senare
Autism och andra neuropsykiatriska tillstånd
Många metabola sjukdomar
Tillstånd som utvecklas efter födseln
Mindre kromosomavvikelser (utan kompletterande tester)

Kan man se könet?

Barnets kön kan ofta ses vid rutinultraljudet i vecka 18–20 om fostret ligger bra och det finns tillräckligt med fostervatten för att ge tydliga bilder. Det är dock inte ett primärt mål för undersökningen, och svaret är aldrig hundra procent säkert. Ibland gör fostrets läge det svårt att se, och då får man helt enkelt acceptera osäkerheten.

Vid avvikande fynd

Om barnmorskan eller läkaren upptäcker något som behöver utredas vidare, remitteras du vanligtvis till en specialiserad fosterdiagnostisk enhet. Där görs en fördjupad bedömning, och du kan också erbjudas genetisk rådgivning. Det är viktigt att veta att ett avvikande fynd inte alltid betyder att något är fel – ibland behövs bara fler kontroller för att få en tydligare bild.

Förberedelser inför rutinultraljud – praktiska tips

För de flesta rutinultraljud i vecka 18–20 krävs inga särskilda förberedelser. Du kan äta och dricka som vanligt och gå på toaletten innan besöket om du behöver.

Checklista inför besöket

Här är några praktiska saker att tänka på:

Kallelse och legitimation – Ta med din kallelse och giltig legitimation
Medicinlista – Om du tar några läkemedel, ha gärna en lista redo
Frågor – Skriv ned eventuella frågor du vill ställa i förväg
Kläder – Ha bekväma kläder som är lätta att dra upp eller ta av vid magen
Tid – Kom i god tid så du hinner lugna ned dig innan undersökningen

Tips om urinblåsan

Vissa mottagningar rekommenderar att du har lite kiss i blåsan för att trycka upp livmodern något och förbättra bildkvaliteten. Följ instruktionerna i din kallelse – de vet vad som fungerar bäst på just deras mottagning.

Ta med någon

Om möjligt, ta med din partner eller annan närstående för stöd. Det kan vara skönt att ha någon att dela upplevelsen med, särskilt om det blir ett känslosamt ögonblick. Tänk dock på att vissa sjukhus kan ha restriktioner vid till exempel smittskyddsläge, så kolla gärna i förväg vad som gäller.

Mental förberedelse

Förbered dig också mentalt på att undersökningen i första hand är medicinsk. Även om de allra flesta får goda besked, kan oväntade fynd förekomma. Att ha funderat på detta i förväg kan göra det lättare att hantera om situationen uppstår.

Vill du läsa mer inför olika typer av undersökningar? Ultraljud.se har detaljerade guider om tidigt ultraljud, KUB, NIPT och tillväxtultraljud.

Efter rutinultraljudet – besked, uppföljning och känslomässiga reaktioner

När undersökningen är klar sammanfattar barnmorskan vad som setts. Du får veta om dateringen av graviditeten har ändrats och om något behöver kontrolleras igen. För de allra flesta kommer beskedet direkt: ultraljudet ser normalt ut.

Om allt ser bra ut

Vid ett normalt fynd får du vanligtvis ett nytt beräknat förlossningsdatum om det skiljer sig från det tidigare, och du kan fortsätta din graviditet som vanligt. Många upplever stor lättnad och glädje efter undersökningen.

Om något behöver följas upp

Ibland behöver en läkare granska bilderna i efterhand, eller så bokas ett nytt ultraljud för att följa upp något som var svårt att se. Detta betyder inte nödvändigtvis att något är fel – fostrets läge kan göra att vissa strukturer behöver granskas igen.

Vid misstänkta eller bekräftade avvikelser remitteras du oftast till en fosterdiagnostisk enhet på ett universitetssjukhus, till exempel Karolinska i Stockholm, Sahlgrenska eller Skånes universitetssjukhus. Där görs en fördjupad bedömning av specialister.

Stöd vid svåra besked

Om svåra besked ges erbjuds samtalsstöd via kurator, psykolog eller särskild stödfunktion – oftast helt kostnadsfritt. Det är viktigt att du vet att detta stöd finns och att du har rätt att ta emot det.

Känslomässiga reaktioner

Även ett helt normalt ultraljud kan väcka starka känslor. Lättnad, glädje, men också fortsatt oro är vanliga reaktioner. Det är helt normalt att vilja prata mer med sin barnmorska efteråt, och de flesta barnmorskor förstår detta och ger dig tid.

Har du frågor om medicinska termer, olika utlåtanden eller nästa steg? Kontakta Ultraljud.se så hjälper vi dig att förstå.

Rutinultraljud jämfört med andra ultraljud i graviditeten

Rutinultraljudet är “standardundersökningen” som de flesta gravida genomgår, men det finns flera andra ultraljudsundersökningar du kan stöta på under graviditeten. Här är en översikt över de vanligaste.

Tidigt ultraljud (vecka 6–13)

Tidigt ultraljud används för att bekräfta graviditeten, se hjärtslag, räkna antal foster och ibland göra en tidig datering. Detta görs ofta med vaginalt ultraljud eftersom fostret ännu är litet. Många som genomgått IVF-behandling erbjuds tidigt ultraljud, men det utförs också vid blödning eller annan oro tidigt i graviditeten. Privata kliniker erbjuder ofta denna undersökning för den som vill göra ett ultraljud redan innan rutinultraljudet.

KUB/FTUL (vecka 11–14)

KUB står för kombinerat ultraljud och biokemi och är en riskbedömning för kromosomavvikelser. Ultraljudet mäter bland annat fostrets nackuppklarning (NT-mätning), och detta kombineras med blodprov från mamman. Erbjudandet varierar beroende på region, ålder och individuell riskprofil.

NIPT

NIPT är ett blodprov som analyserar foster-DNA i mammans blod och kan med hög träffsäkerhet upptäcka vissa kromosomavvikelser. Det erbjuds ibland som komplement till ultraljud vid ökad risk. Viktigt att veta är att NIPT inte ersätter ultraljud – ultraljudsundersökning behövs alltid för att bedöma fostrets anatomi och graviditetens läge.

Tillväxtultraljud (efter vecka 28–30)

Tillväxtultraljud görs senare i graviditeten för att följa barnets storlek, mängden fostervatten och moderkakans funktion. Det är vanligt vid misstänkt tillväxthämning, tvillinggraviditet eller andra komplikationer. Inför förlossningen kan tillväxtultraljud ge viktig information om fostrets position och storlek.

Jämförelsetabell

Typ av ultraljud	Tidpunkt	Huvudsyfte
Tidigt ultraljud	v. 6–13	Bekräfta graviditet, hjärtslag, antal foster
KUB/FTUL	v. 11–14	Riskbedömning kromosomavvikelser
Rutinultraljud	v. 18–20	Anatomigranskning, datering, placentaläge
Tillväxtultraljud	v. 28+	Följa barnets tillväxt och fostervatten

På Ultraljud.se hittar du också information om andra ultraljudsundersökningar – inte bara graviditetsrelaterade. Vi har guider om ultraljud av buk, lever, njurar, djup ventrombos (DVT) i benet och testiklar för dig som söker vidare.

Trygghet, etik och säkerhet kring rutinultraljud

Obstetriskt ultraljud har använts i Sverige sedan 1970–80-talet, och metoden har studerats intensivt under dessa decennier. Stora internationella studier, bland annat refererade av WHO, har inte visat några säkra skadliga effekter på fostret.

Så fungerar tekniken

Ultraljud använder ljudvågor – inte röntgenstrålning – för att skapa bilder av fostret. Ljudvågorna studsar mot olika vävnader och skapar eko som omvandlas till bilder på skärmen. Svensk praxis är att ultraljud bara ska göras med tydligt medicinskt syfte och med så låg exponering som möjligt (ALARA-principen).

Etiska aspekter att fundera på

Innan du tackar ja till rutinultraljudet kan det vara bra att tänka igenom följande:

Frivillighet – Du bestämmer själv om du vill genomgå undersökningen
Informerat samtycke – Du ska ha fått tillräcklig information för att kunna fatta ett genomtänkt beslut
Rätten att tacka nej – Det är helt okej att avstå om du inte vill veta
Hantera besked – Fundera i förväg på hur du skulle hantera oväntade eller svåra besked

Kvalitetssäkring i Sverige

Svenska professionella organisationer, som SFOG (Svensk Förening för Obstetrik och Gynekologi), har riktlinjer för kvalitet, utbildning och upptäcktsgrad av olika missbildningar. Många ultraljudsenheter kvalitetssäkrar sina fynd mot Graviditetsregistret, vilket bidrar till kontinuerlig förbättring av vården.

Om du har oro

Har du frågor om säkerhet, exponeringstid eller apparatinställningar? Ställ dem gärna till din barnmorska eller läkare. Du kan också kontakta Ultraljud.se så hjälper vi dig att förklara tekniska begrepp på begriplig svenska.

För de allra flesta är rutinultraljudet en trygg och positiv del av graviditeten – ett tillfälle att för första gången få en tydlig bild av det barn som växer i magen. Samtidigt är det en viktig medicinsk kontroll som ger värdefull information inför resten av graviditeten och förlossningen.

Har du fler frågor om rutinultraljud eller andra undersökningar under graviditeten? Kontakta oss på Ultraljud.se – vi finns här för att hjälpa dig förstå processen och känna dig trygg genom hela din graviditet.