Tillväxtultraljud – när, varför och hur det går till

Att vänta barn är en tid fylld av förväntan och ibland också funderingar. När din barnmorska nämner att ett tillväxtultraljud kan bli aktuellt är det naturligt att vilja veta mer. Ultraljud är en del av fosterdiagnostik och alla gravida omfattas av dessa undersökningar under graviditeten.

Ultraljudsundersökningar är frivilliga och det är alltid den gravida som bestämmer om de vill göra dem.

Introduktion till ultraljud

Ultraljud är en av de första och viktigaste undersökningarna som görs under graviditeten. Redan tidigt, ibland så tidigt som i vecka 5–6, kan ett tidigt ultraljud utföras för att bekräfta graviditeten och se att allt ser bra ut. Det vanligaste är dock att det första ultraljudet görs i vecka 12, då man kan se fostrets hjärtslag, mäta fostrets storlek och få svar på om graviditeten utvecklas som den ska. Under detta tidiga ultraljud får du också information om graviditetslängd och om det finns ett eller flera foster. Ultraljudet är en säker och icke-invasiv metod som ger viktig information om fostret och dess utveckling, och det finns inga kända risker för barnet eller dig som gravid. Det första ultraljudet är ofta en speciell stund, där du får se fostret för första gången och kan känna dig trygg med att graviditeten fortlöper som den ska.

Snabb översikt: Vad är ett tillväxtultraljud?

Ett tillväxtultraljud är en riktad ultraljudsundersökning som görs för att kontrollera hur fostret växer under den senare delen av graviditeten. Till skillnad från rutinultraljudet i vecka 18–20, som primärt fokuserar på fostrets anatomi, handlar tillväxtultraljud specifikt om att verifiera att barnet utvecklas som förväntat. Ett tillväxtultraljud kan göras utöver rutinultraljudet om det finns medicinska skäl.

Under undersökningen mäter barnmorskan eller läkaren barnets storlek, bedömer fostervattenmängden och kontrollerar att moderkakan fungerar som den ska. Dessa mätningar jämförs sedan med förväntade värden för din graviditetsvecka för att se om tillväxten ligger inom normalspannet. Ett tillväxtultraljud mäter fostrets storlek, huvuddiameter, bukomfång och lårbenets längd för att uppskatta vikten.

Ultraljud är en säker metod utan känd skadlig effekt för mor eller barn. I Sverige rekommenderar dock Strålsäkerhetsmyndigheten att alla ultraljudsundersökningar utförs med ett tydligt medicinskt syfte. Det innebär att tillväxtultraljud vanligtvis görs på medicinsk indikation snarare än som rutinåtgärd. Det finns inte någon ökad risk för missfall kopplad till ultraljud.

Vanliga skäl till tillväxtultraljud:

SF-måttet (symfys-fundus) avviker vid kontroll hos barnmorskan
Du har haft ett tidigare tillväxthämmat barn
Tvillinggraviditet eller annan flerbörd
Graviditetsdiabetes eller högt blodtryck
Misstanke om att barnet är påfallande litet eller stort

När under graviditeten görs tillväxtultraljud?

De flesta tillväxtultraljud utförs från graviditetsvecka 25+0 och framåt, ända fram till beräknat förlossningsdatum. Detta är den period då fostrets tillväxt blir särskilt viktig att följa, eftersom barnet nu växer snabbt och eventuella avvikelser blir lättare att upptäcka.

Typiska tidpunkter för tillväxtultraljud ser ofta ut så här:

Första tillväxtkontrollen: Ofta runt vecka 28–32
Uppföljning: Vecka 34–36 om tidigare kontroll visat något som behöver följas
Sen kontroll: Ibland vecka 38–40 inför planerad förlossning

I vissa regioner planeras schemalagda uppföljningar, exempelvis var 2–4 vecka, om barnet tidigare bedömts som litet (så kallad IUGR eller SGA) eller stort (LGA). Hur ofta ultraljudet görs beror helt på vad som framkommer vid varje undersökning.

Rutinultraljudet i vecka 18–20 fungerar ofta som en referenspunkt. Om det finns medicinska skäl att följa upp fostrets utveckling mer noggrant kommer tillväxtultraljud att erbjudas som nästa steg. Det är också skillnad mellan ett enstaka tillväxtultraljud och upprepad tillväxtövervakning – det sistnämnda innebär en serie mätningar över tid för att kunna se hur barnets tillväxtkurva utvecklas.

Varför rekommenderas tillväxtultraljud?

Syftet med tillväxtultraljud är att tidigt upptäcka om barnet växer för långsamt eller för snabbt, och att säkerställa att moderkakan levererar tillräckligt med näring och syre. Genom att identifiera avvikelser i tid kan vården planera för bästa möjliga omhändertagande av dig och ditt barn.

Vanliga medicinska indikationer för tillväxtultraljud:

Indikation	Förklaring
Avvikande SF-mått	Livmodern mäter mindre eller mer än förväntat vid kontroll
Hypertoni/preeklampsi	Högt blodtryck under graviditeten
Graviditetsdiabetes	Påverkar barnets tillväxt och storlek
Rökning	Ökar risk för tillväxthämning
Tvillinggraviditet	Högre risk för tillväxtskillnader mellan barnen
Tidigare tillväxthämmat barn	Ökad risk vid ny graviditet
Hög eller låg BMI	Kan påverka fostrets utveckling

Undersökningen kan också påverka planeringen av förlossningen. Om barnet visar sig vara mycket litet eller mycket stort kan diskussion om igångsättning i vecka 38–41 bli aktuell. Ibland görs tillväxtultraljud även för att följa upp fynd från KUB, tidigt ultraljud eller rutinultraljudet – exempelvis vid misstänkt avvikelse i moderkaka eller navelsträng.

Det är viktigt att komma ihåg att en remiss till tillväxtultraljud ofta betyder “extra koll” snarare än att något säkert är fel. Många graviditeter som följs med tillväxtultraljud visar sig ha helt normal utveckling.

Så går ett tillväxtultraljud till

Tillväxtultraljud utförs i ett ultraljudsrum, vanligtvis på en specialistmottagning eller förlossningsklinik. Undersökningen görs på magen med gel och en ultraljudsgivare. De flesta undersökningar använder 2D-teknik, men på vissa privata kliniker kan 3D/4D-bilder erbjudas som komplement när förhållandena tillåter.

Steg för steg:

Du ligger på rygg eller lätt på sidan på en brits
Barnmorskan eller läkaren applicerar gel på magen
Ultraljudsgivaren förs över magen medan bilder visas på skärmen i realtid
Specifika mätningar görs av fostret
Du får en muntlig genomgång av resultatet direkt efteråt

Under undersökningen mäts flera viktiga parametrar:

Huvudmått (BPD/HC): Skallens bredd och omkrets
Bukmått (AC): Bukens omkrets
Lårben (FL): Lårbenets längd
Uppskattad fostervikt (EFW): Beräknas utifrån ovanstående mätningar

Samtidigt bedömer undersökaren moderkakans läge, fostervattenmängden samt ibland blodflöden i navelsträng och livmoderkärl med hjälp av dopplerteknik. Denna flödesmätning ger information om hur väl moderkakan fungerar.

Räkna med att undersökningen tar cirka 20–30 minuter för enkelbörd, och något längre vid tvillingar. Din partner eller annan närstående får ofta följa med in i undersökningsrummet.

Vad kan ett tillväxtultraljud visa – och inte visa?

Tillväxtultraljud fokuserar främst på barnets storlek, viktuppskattning och fostrets övergripande välmående. Det är inte samma sak som den detaljerade organgenomgång som görs vid rutinultraljudet i vecka 18–20.

Vad som kan bedömas:

Om barnet följer sin förväntade tillväxtkurva
Tecken på tillväxthämning (IUGR) eller stor bebis (makrosomi)
Fostervattennivå – för lite eller för mycket
Moderkakans funktion och position
Blodflöden vid behov av dopplerundersökning

Viktiga begränsningar:

Viktuppskattningen har alltid en felmarginal på cirka ±10–15 procent. Det betyder att ett barn som uppskattas väga 3000 gram i verkligheten kan väga någonstans mellan 2550 och 3450 gram. Alla missbildningar kan inte heller upptäckas, och ultraljud kan aldrig garantera att barnet är helt friskt.

Bildkvaliteten påverkas av flera faktorer: barnets läge, om det finns låg eller hög mängd fostervatten, om moderkakan ligger fram (främre placenta) samt BMI. Ibland går det helt enkelt inte att få optimala bilder trots upprepad undersökning.

Resultatet kan leda till olika åtgärder – antingen plan för uppföljande kontroller, eller besked att allt ser normalt ut och ingen mer tillväxtkontroll behövs just nu.

Efter undersökningen – hur tolkas svaret?

Du får en muntlig genomgång direkt efter att ultraljudet är klart. Barnmorskan eller läkaren förklarar måtten och vad de betyder för just din graviditet. Det är ett bra tillfälle att ställa de frågor du funderat på.

Vad betyder “normal tillväxt”?

Normal tillväxt innebär att barnet ligger längs en förväntad kurva för den aktuella graviditetsveckan. Små variationer är helt normala – det viktiga är att barnet följer sin egen tillväxtbana. Om allt ser bra ut fortsätter vanlig kontroll på barnmorskemottagningen som planerat.

Vid avvikande fynd kan följande bli aktuellt:

Extra tillväxtkontroller med 2–3 veckors mellanrum
Dopplerflödesmätningar för att bedöma moderkakefunktion
CTG-kontroller för att övervaka barnets hjärtfrekvens
Diskussion om eventuell igångsättning av förlossningen

Enligt kliniska riktlinjer klassificeras avvikelser utifrån graden: tillväxt som avviker med mer än -22 procent eller +22 procent från förväntat leder till specialistkonsultation, medan mindre avvikelser hanteras genom uppföljning.

Du har alltid rätt att ställa frågor, be om förtydliganden och få skriftlig information om uppföljningsplanen. Känslomässiga reaktioner som oro, lättnad eller förvirring är helt normala. Samtalsstöd via barnmorska eller kurator erbjuds vid behov.

Tillväxtultraljud vid tvillinggraviditet

Flerbördsgraviditeter följs tätare med ultraljud eftersom risken för tillväxthämning är högre när flera barn delar på moderkakans resurser. Oavsett om tvillingarna delar moderkaka eller har varsin, kommer du att kallas till regelbundna kontroller.

Tvillingar har ofta schemalagda tillväxtultraljud, typiskt varannan till var tredje vecka från omkring vecka 24–28. Intervallet beror bland annat på om barnen delar moderkaka (monokoriotisk graviditet) eller har varsin (dikoriotisk graviditet).

Vad undersöks vid tvillingkontroll:

Varje barns individuella tillväxtkurva
Eventuella skillnader i vikt mellan tvillingarna (>20–25 % viktavvikelse uppmärksammas)
Fostervattenmängden hos båda barnen
Moderkakans funktion för respektive tvilling

Fynd kan påverka beslut om förlossningstidpunkt, exempelvis planerat kejsarsnitt eller igångsättning tidigare än beräknat förlossningsdatum. Många privata aktörer utför endast tillväxtkontroller vid enkelbörd, medan tvillinggraviditeter hanteras inom specialistmödravården på sjukhus.

Säkerhet, riktlinjer och försiktighetsprincipen

Diagnostiskt ultraljud, inklusive tillväxtultraljud, har inte visats vara skadligt för mor eller barn. Tekniken har använts i decennier och det finns inga kända biverkningar vid den typ av exponering som används vid medicinska undersökningar.

I Sverige betonar både Strålsäkerhetsmyndigheten och Socialstyrelsen att ultraljud ska användas när det finns medicinsk indikation. Det innebär att undersökningar utförs för att få svar på specifika frågor om graviditeten – inte enbart för nöjes skull eller för att få fina bilder.

Försiktighetsprincipen i praktiken:

Så låg exponering som möjligt
Så få undersökningar som behövs för säker bedömning
Undvik långa “fotofilmer” utan medicinskt syfte
Använd beprövad utrustning och följ nationella riktlinjer

Alla som utför tillväxtultraljud inom svensk vård är legitimerad personal – barnmorskor med ultraljudscertifiering eller läkare – som följer nationella och regionala riktlinjer. På privata kliniker gäller samma kompetenskrav.

På Ultraljud.se är vårt fokus att ge dig information och vägledning. Vi uppmanar alltid besökare att diskutera frågor kring ultraljud med sin egen barnmorska eller läkare.

Ultraljud och hälsa

Ultraljud spelar en central roll i fosterdiagnostiken under graviditeten. Genom ultraljudsundersökningen kan barnmorskan eller läkaren granska fostrets olika organ och strukturer, och tidigt upptäcka eventuella avvikelser eller missbildningar. Särskilt i början av graviditeten kan ett vaginalt ultraljud användas för att få tydliga bilder av fostret och livmodern, vilket är extra värdefullt när fostret är litet och ligger djupt i bäckenet. Vaginalt ultraljud ger detaljerad information om fostrets utveckling och kan också användas för att undersöka moderkakans placering och fostervattenmängd. Det är viktigt att komma ihåg att ultraljud, även om det är ett mycket bra verktyg, inte kan upptäcka alla möjliga avvikelser hos fostret. Men genom att göra ultraljudsundersökningen kan man tidigt fånga upp många avvikelser och därmed ge både dig och vården möjlighet att planera för bästa möjliga omhändertagande under graviditeten.

Förberedelser inför tillväxtultraljud

Det behövs oftast minimala förberedelser inför ett tillväxtultraljud, men rutiner kan skilja sig något mellan regioner och kliniker. Det viktigaste är att följa instruktionerna i din kallelse.

Praktiska tips:

Kom i god tid till din bokade tid
Ha med legitimation och eventuell remissinformation
Bär kläder som är lätta att dra upp eller knäppa upp över magen
Följ kallelsens instruktioner gällande urinblåsa

Vid tidiga ultraljud kan en lätt fylld urinblåsa ibland förbättra bildkvaliteten. Vid sena tillväxtkontroller är detta dock sällan ett krav eftersom barnet är tillräckligt stort för att synas väl ändå.

Ta gärna med din partner eller annan närstående om det känns tryggt. Observera att vissa mottagningar kan ha begränsningar gällande barn i undersökningsrummet – kontrollera detta i förväg om det är aktuellt.

Skriv gärna ned frågor i förväg, exempelvis:

Hur stort uppskattas barnet vara?
Följer barnet sin tillväxtkurva?
Behövs fler kontroller?
Påverkar detta planeringen av min förlossning?

Vikten av ultraljud under graviditeten

Ultraljud är en grundläggande del av graviditetsvården och ger viktig information om fostrets utveckling och hälsa under hela graviditeten. Rutinultraljudet som görs i vecka 18–20 är ett av de mest betydelsefulla tillfällena, då barnmorskan eller läkaren noggrant undersöker fostrets organ, mäter dess tillväxt och kontrollerar att allt ser ut som det ska. Genom ultraljudet kan man upptäcka eventuella avvikelser i tid, vilket gör det möjligt att vidta åtgärder för att säkerställa fostrets och din hälsa. För många blivande föräldrar är ultraljudet också en trygghet – det ger möjlighet att se sitt barn, få bilder och följa utvecklingen vecka för vecka. Ultraljud är en säker och tillförlitlig metod som används både för att upptäcka avvikelser och för att ge löpande information om fostrets välmående under graviditeten.

Vanliga frågor om tillväxtultraljud

Hur stor felmarginal har viktuppskattningen? Viktuppskattningen vid tillväxtultraljud har en felmarginal på cirka ±10–15 procent. Det innebär att den faktiska vikten kan avvika både uppåt och nedåt från den uppskattade. Felmarginalen ökar också ju större barnet blir.

Hur ofta kan man göra tillväxtultraljud? Vid behov av tät övervakning görs tillväxtultraljud vanligtvis var 2–3 vecka. Kortare intervall ger sällan tillräckligt mätbar tillväxt för att bedöma förändringar. Vid normal graviditet utan komplikationer räcker ofta enstaka kontroller.

Är det farligt att göra många ultraljud? Nej, det finns inga kända skadliga effekter av diagnostiskt ultraljud. Dock följer svensk vård försiktighetsprincipen och rekommenderar att ultraljud utförs när det finns ett medicinskt syfte snarare än “bara för att se barnet”.

Kan jag göra tillväxtultraljud privat utan remiss? Ja, det går att boka tillväxtultraljud privat utan remiss från vecka 25 och framåt. Vissa privata kliniker erbjuder undersökningen med möjlighet till 3D/4D-bilder under gynnsamma förhållanden. Läs mer om olika alternativ på vår sajt.

Måste jag betala själv? Tillväxtultraljud inom offentlig vård är oftast kostnadsfria när det finns medicinsk indikation och remiss från din barnmorskemottagning. Privata undersökningar betalas av patienten – räkna med en kostnad från cirka 1000–2000 kronor beroende på klinik. Vissa aktörer tar runt 1600 kronor för undersökningen, med tillval som utskrivna bilder och video.

Vad händer om barnet mäter litet? Om barnet mäter under förväntat görs oftast uppföljande kontroller för att se hur tillväxten utvecklas över tid. Ibland kompletteras med dopplerflödesmätningar. Ett enstaka mätvärde som avviker behöver inte betyda att något är fel – det är utvecklingen över tid som är avgörande.

Vem utför tillväxtultraljud? Undersökningen utförs av barnmorskor med ultraljudscertifiering eller läkare med specialistkompetens. All personal följer nationella riktlinjer och använder modern ultraljudsutrustning.

När erbjuds rutinultraljud i Sverige? Alla gravida erbjuds ett rutinultraljud mellan vecka 18 och 20. I vissa regioner kan det första rutinultraljudet (TUL) göras redan från vecka 12–13, men det vanligaste är runt vecka 18–20.

När kan man göra tidigt ultraljud? Ett tidigt ultraljud (TUL) kan göras redan från vecka 6–7 för att bekräfta graviditeten och se hjärtslag. Vid dessa tidiga undersökningar används ofta vaginalt ultraljud för att få tydligare bilder.

Vad är KUB-test och när görs det? KUB-testet är en del av fosterdiagnostik och görs mellan vecka 11 och 14. Testet kombinerar ultraljud, där man bland annat mäter nacktransparens, med blodprov för att bedöma sannolikheten för kromosomavvikelser hos fostret.

Varför används vaginalt ultraljud tidigt i graviditeten? Vaginalt ultraljud används ofta tidigt i graviditeten, särskilt vid TUL, eftersom det ger tydligare bilder av fostret och livmodern under de första graviditetsveckorna.

Vid osäkerhet kring om tillväxtultraljud är aktuellt i just din graviditet, kontakta din barnmorskemottagning eller ställ frågor till oss via Ultraljud.se.

Ultraljud.se – din informationskälla om tillväxtultraljud

På Ultraljud.se vill vi ge dig kunskap och trygghet under din graviditet. Vi är en oberoende informationsresurs som samlar och förklarar aktuell kunskap om ultraljud – från tidigt ultraljud och KUB till rutinultraljud och tillväxtultraljud, samt andra medicinska ultraljudsundersökningar som buk, lever och njurar.

Vi ersätter inte medicinsk rådgivning, men vi hjälper dig som gravid att förstå varför olika undersökningar görs och vilka frågor du kan ställa vid ditt besök. Vår ambition är att göra komplex medicinsk information begriplig och tillgänglig.

Har du frågor om innehållet eller vill ha hjälp att tolka informationen inför kommande ultraljud? Kontakta oss – vi finns här för att stödja dig genom graviditeten med pålitlig och lättförståelig information.