Tidigt ultraljud – när, varför och hur (vecka 6–13)

Att vänta barn väcker många känslor och frågor. För många gravida kvinnor blir ett tidigt ultraljud det första tillfället att få bekräftelse på att graviditeten utvecklas som den ska. Tidiga ultraljud görs för att bekräfta att graviditeten är viabel och att fostret sitter där det ska i livmodern. I denna guide går vi igenom allt du behöver veta om tidiga ultraljud i Sverige – från när undersökningen kan göras till vad den kan visa.

Vad undersökningen brukar visa:

Graviditetens längd och beräknat förlossningsdatum
Antal foster
Fostrets hjärtslag
Om graviditeten sitter i livmodern samt om det finns tecken på missfall

Undersökningen tar cirka 15-30 minuter och bilderna visas direkt på en skärm.

Ultraljudsundersökningar är frivilliga och det är alltid den gravida som bestämmer om de vill genomgå dem.

Snabb översikt: Vad är ett tidigt ultraljud?

Ett tidigt ultraljud är en ultraljudsundersökning som utförs under första trimestern, vanligtvis mellan ungefär vecka 6 och vecka 13 av graviditeten. Till skillnad från det rutinultraljud som erbjuds alla gravida i vecka 18–20 fokuserar tidigt ultraljud på att bekräfta graviditetens tidiga utveckling.

Vi på Ultraljud.se är en informationssida som hjälper dig att förstå dina alternativ i Sverige. Vi utför inte själva undersökningar, men vi ger dig den information du behöver för att känna dig förberedd inför kontakt med vården eller en privat klinik.

Vad undersökningen brukar visa:

Livskraft genom synlig hjärtaktivitet hos fostret
Antal foster (enkelbörd, tvillingar eller fler)
Att graviditeten sitter i livmodern (inte utanför)
Ungefärlig graviditetslängd genom mätning av fostret

Det är viktigt att förstå att tidigt ultraljud är ett komplement till, inte en ersättning för, rutinultraljud i vecka 18–20. Rutinundersökningen ger en mer detaljerad genomgång av barnets anatomi och utveckling.

Har du frågor om tidigt ultraljud? Tveka inte att använda vår “Kontakta oss”-funktion för mer information.

När kan man göra tidigt ultraljud? (vecka 6–13)

I Sverige erbjuds tidigt ultraljud oftast från cirka vecka 6+0 och upp till runt vecka 12–13. Den exakta tidpunkten beror på syftet med undersökningen och var du bor i landet.

Typiska intervall för tidigt ultraljud:

Vecka 6+0–7+0: Viabilitetsultraljud eller bekräftelseultraljud – utförs ofta vid IVF, tidigare missfall eller blödning för att bekräfta hjärtaktivitet
Vecka 7–9: Vanligt tidigt ultraljud för datering av graviditeten och kontroll av antal foster
Vecka 11+0–13+6: Ultraljud inför KUB-screening eller NUPP-mätning som del av fosterdiagnostik

Exakta intervall kan skilja sig mellan olika regioner och privata kliniker. I större städer som Stockholm, Göteborg och Malmö finns flera privata barnmorskemottagningar som erbjuder tidiga ultraljud med kort väntetid.

Om du önskar göra ett ultraljud mycket tidigt – före vecka 6 – bör du vara medveten om att resultaten ofta blir osäkra. Fostret är då så litet att hjärtaktivitet inte alltid går att se, vilket kan leda till onödig oro. I dessa fall brukar du få komma tillbaka för en ny kontroll någon vecka senare.

Vecka 12 – en viktig tidpunkt

Vecka 12 är för många gravida kvinnor en milstolpe under graviditeten. Det är ofta vid denna tidpunkt som många vill göra ett ultraljud för att få en första tydlig bild av fostret och bekräfta att graviditeten utvecklas som den ska. Vid ett ultraljud i vecka 12 kan barnmorskan eller läkaren oftast se fostret klart och bedöma dess tillväxt och rörelser, vilket ger både information och trygghet till den som är gravid.

Det är också i vecka 12 som många väljer att göra ett NIPT-test, ett blodprov som kan ge svar på risken för vissa kromosomavvikelser, bland annat Downs syndrom. NIPT är ett test som blir allt vanligare och kan kombineras med ultraljud för att ge en mer komplett bild av fostrets hälsa. För den som vill göra en mer omfattande undersökning finns även KUB, där man kombinerar ultraljud med blodprov för att bedöma risken för kromosomavvikelser.

Många gravida kvinnor upplever att ultraljudet i vecka 12 är ett speciellt ögonblick – det är ofta första gången man ser sitt barn röra sig på skärmen och får en konkret bekräftelse på graviditeten. Det är också en tidpunkt då man kan börja diskutera och planera för eventuella fortsatta undersökningar, som KUB eller NIPT, beroende på vad man önskar göra och vilka behov som finns. Oavsett om du vill göra ett ultraljud för att se fostret, få information om graviditeten eller undersöka risken för syndrom och kromosomavvikelser, är vecka 12 en tid då många viktiga beslut och undersökningar kan göras.

Varför väljer många ett tidigt ultraljud?

Beslutet att göra ett tidigt ultraljud handlar ofta om en blandning av känslomässiga och medicinska skäl. Många vill ha tidig bekräftelse på att allt ser bra ut, särskilt om de har upplevt komplikationer tidigare.

Vanliga orsaker till att vilja göra tidigt ultraljud:

Tidigare missfall eller upprepade missfall – behovet av trygghet och bekräftelse är stort tidigt i graviditeten
IVF- eller fertilitetsbehandling – kontroll av implantation, antal foster och tidig hjärtaktivitet är standard inom fertilitetsvärlden
Blödning eller smärta i tidig graviditet – utesluta missfall eller utomkvedshavandeskap (ektopisk graviditet)
Osäkerhet på senaste mensdatum – behov av säkrare datering för att planera fortsatt vård
Tvillinggraviditet i släkten eller tidigare graviditet – tidig koll på hur många foster det finns

Det är viktigt att komma ihåg att tidigt ultraljud är frivilligt. Undersökningen kan ge lugn och trygghet, men den kan också väcka nya frågor om något oväntat upptäcks.

Vid misstänkta avvikelser kan tidigt ultraljud leda till erbjudande om vidare fosterdiagnostik, exempelvis KUB eller NIPT. Mer om detta finns längre ner i artikeln.

Hur går ett ultraljud till – vaginalt vs på magen?

Vilken metod som används för ultraljudet beror på graviditetsvecka, din kroppstyp och vad undersökningen ska svara på.

Vaginalt ultraljud (transvaginalt) är vanligast före vecka 10. Eftersom fostret fortfarande är litet ger denna metod tydligare bilder tidigt i graviditeten.

Så går vaginalt ultraljud till:

Undersökningen utförs i en gynekologisk stol
En smal stav, klädd med kondom eller skydd och gel, förs in några centimeter i slidan
Undersökningen tar oftast 10–20 minuter
Det kan upplevas lite obehagligt, men ska inte göra ont samt är vanligtvis snabbt över

Abdominellt ultraljud (på magen) blir vanligare från vecka 10–11 och framåt, när fostret har vuxit tillräckligt för att ge bra bilder genom bukväggen.

Så går ultraljud på magen till:

Du ligger på rygg med bar mage
Gel smörjs på magen för bättre ljudöverföring
En givare förs över huden medan bilden visas på en skärm samt du kan ofta följa med och se barnet på bildskärmen

En del upplever lätt stänkblödning efter ett vaginalt ultraljud i tidig graviditet. Detta beror på att slemhinnorna i slidan är mer sköra under graviditet och är oftast ofarligt.

Vad kan ett tidigt ultraljud visa – och vad kan det inte visa?

Ultraljudstekniken har tydliga styrkor men också begränsningar, särskilt före vecka 10 när fostret fortfarande är mycket litet.

Brukar kunna visa:

Om det finns en graviditet i livmodern eller misstanke om utomkvedshavandeskap
Hjärtaktivitet från ungefär vecka 6+0–7+0, beroende på utrustning och fostrets storlek
Antal foster – om det är en enkelbörd, tvillingar eller ibland flerbörd
Ungefärlig graviditetslängd genom CRL-mätning (längd från huvud till stjärt)

Kan oftast inte visa säkert ännu:

Detaljerad anatomi som organ och strukturer – det görs främst vid rutinultraljud i vecka 18–20
Alla former av kromosomavvikelser eller syndrom
Exakt beräknat förlossningsdatum före vecka 8–9 då osäkerheten är större tidigt

Ett ultraljud som ser normalt ut minskar risken för pågående missfall, men det kan inte garantera att hela graviditeten blir problemfri. Fostrets utveckling går inte att förutsäga helt.

Bildkvaliteten påverkas av flera faktorer, bland annat BMI, ärr på magen, gasansamling i tarmarna och barnets position. Ibland behöver man komma tillbaka för en ny undersökning för att få tydligare svar.

Förberedelser inför tidigt ultraljud

Förberedelser skiljer sig lite beroende på vilken klinik du besöker, men vissa råd är återkommande.

Praktiska tips inför besöket:

Urinblåsa – Fråga mottagningen i förväg om du ska komma med fylld eller tom blåsa. Vissa vill ha fylld blåsa för bättre bildkvalitet, andra inte, särskilt vid vaginalt ultraljud
Ta med legitimation – Ha giltig legitimation och eventuella remisser eller journaler med dig (t.ex. IVF-protokoll, tidigare ultraljudssvar)
IVF-patienter – Ha koll på datum för ägguttag och återföring, det påverkar dateringen
Sällskap – Bestäm i förväg om någon ska följa med. Många privata kliniker tillåter en anhörig, medan vissa mottagningar har begränsningar

Det kan vara bra att fundera igenom vilka frågor du vill ställa: Hur stor är risken för missfall nu? Kan ni se hjärtslag? Vad händer om man inte ser allt tydligt?

Om ditt besök ligger runt vecka 11–13 kan det vara värt att läsa på om fosterdiagnostik (KUB, NIPT) i förväg. Ibland behöver val göras relativt snabbt.

Trygghet, oro och uppföljning efter ultraljud

Efter ett tidigt ultraljud är det vanligt med blandade känslor – lättnad, fortsatt oro eller nya frågor. Hur du känner dig beror ofta på vad undersökningen visar.

Olika scenarier och vad som händer sedan:

Scenario	Vad händer?
Allt ser ut som förväntat	Barnmorskan eller läkaren informerar om nästa steg, t.ex. inskrivning på MVC och rutinultraljud i vecka 18–20
Svårt att se hjärtaktivitet (för tidigt)	Nytt ultraljud bokas 1–2 veckor senare för uppföljning
Tecken på missfall eller stilla graviditet	Information om vårdalternativ, stöd och eventuell medicinsk uppföljning ges
Misstanke om tvillingar eller annan avvikelse	Remiss till specialistmödravård eller fosterdiagnostiskt centrum

Många regioner erbjuder samtalsstöd via barnmorskemottagning, kurator eller psykolog vid svåra besked. Du behöver inte hantera oron ensam.

Ultraljud.se kan hjälpa med neutral, skriftlig information som komplement till samtal med vården. Vid behov kan du använda vår “Kontakta oss”-funktion för att ställa frågor.

Tidigt ultraljud och fosterdiagnostik (KUB, NUPP, NIPT)

Tidigt ultraljud hänger ofta ihop med möjligheten till fosterdiagnostik under första trimestern. Här är en översikt av de vanligaste testerna.

KUB (kombinerat ultraljud och biokemi):

Görs vanligtvis mellan vecka 11+2 och 13+6
Innehåller nackuppklaringsmätning (NUPP) på ultraljud och blodprov runt vecka 9–10
Bedömer risk för kromosomavvikelser som Downs syndrom (trisomi 21), Edwards syndrom (trisomi 18) och Pataus syndrom (trisomi 13)
Har en detektionsgrad på 85–95 procent vid 5 procent falskt positiva resultat

NIPT test:

Ett blodprov som kan tas från fullgången vecka 10+0
Används för riskbedömning av framför allt trisomier
Kombineras ofta med ett tidigt ultraljud för att bekräfta graviditetslängd, antal foster och moderkakans läge
Mer träffsäkert än KUB men ger fortfarande ett riskvärde, inte en diagnos

Dessa undersökningar erbjuds och är helt frivilliga. Beslutet om fosterdiagnostik kan kännas svårt – prata gärna med din barnmorska innan du bestämmer dig.

Skillnad mellan tidigt ultraljud, rutinultraljud och tillväxtultraljud

Olika ultraljud har olika syften under graviditeten. Här är en översikt som hjälper dig att sortera bland undersökningarna.

Tidigt ultraljud (ca vecka 6–13) Fokus ligger på bekräftelse av graviditeten, lokalisering (att fostret sitter i livmodern), antal foster och grov datering. Ger trygghet tidigt men visar inte detaljerad anatomi.

Rutinultraljud (vecka 18–20) En detaljerad genomgång av barnets anatomi, moderkaka, fostervatten och mått på huvud, buk och lårben. Erbjuds alla gravida i Sverige och ger viktig medicinsk information om fostrets utveckling.

Tillväxtultraljud (från ca vecka 25 och framåt) Uppföljning av fostrets tillväxt, blodflöden och moderkakans funktion. Utförs vid särskilda medicinska skäl, till exempel vid misstanke om intrauterin tillväxthämning (IUGR) eller vid tvillinggraviditet.

Alla ultraljud är frivilliga i Sverige, men rutinultraljud rekommenderas vanligtvis eftersom det ger värdefull medicinsk information. En graviditet kan innehålla flera olika typer av ultraljud, särskilt vid tvillingar, medicinska risker eller efter IVF-behandling.

Är tidigt eller övriga ultraljud säkert? Risker och biverkningar

Ultraljud i graviditet anses vara en säker metod och har använts rutinmässigt i Sverige i flera decennier utan att några kända skador har påvisats.

Så fungerar ultraljud:

Tekniken använder högfrekventa ljudvågor som reflekteras från kroppens vävnader
Ingen joniserande strålning används (till skillnad från röntgen)
Energinivåerna i diagnostiskt ultraljud är låga

Stora studier och lång klinisk erfarenhet har inte visat några skadliga effekter på foster eller graviditet vid korrekt användning. Forskning visar ingen ökad risk för cancer, leukemi eller andra tillstånd hos barn som exponerats för ultraljud under fostertiden.

Eventuella biverkningar:

Tillfälligt obehag under undersökningen
Kylande gel på huden
Lätt blödning efter vaginalt ultraljud (sköra slemhinnor)

Dessa biverkningar är normala och övergående. Ultraljudet i sig påverkar inte graviditeten negativt.

Vad kostar tidigt ultraljud och var görs det?

Tidigt ultraljud i Sverige kan erbjudas både inom regionfinansierad vård och på privata kliniker.

Offentlig vård (sjukhus, specialistmödravård):

I många regioner krävs medicinsk indikation, till exempel blödning, smärta eller tidigare utomkvedshavandeskap
Remiss från barnmorska eller läkare behövs ofta
Avgiften följer regionens patientavgifter

Privata kliniker:

Finns i de flesta större städer – Stockholm, Göteborg, Malmö, Uppsala med flera
Erbjuder ofta tidiga ultraljud mot egenavgift utan remiss
Du kan själv boka tid direkt

Kontrollera alltid aktuell prislista och bokningsregler hos den mottagning du väljer. Priserna varierar beroende på klinik och vad som ingår.

Ultraljud.se bokar inte tider men ger oberoende information om vad undersökningen innebär, så att du kan vara väl förberedd vid kontakt med vården eller en privat klinik.

Andra ultraljud under graviditet och i kroppen (buk, njurar, lever, testiklar, DVT)

Ultraljud är en mångsidig undersökningsmetod som används långt utanför graviditetsområdet. Här är några exempel på andra vanliga ultraljudstyper.

Vanliga ultraljudsundersökningar:

Ultraljud buk – undersöker lever, gallblåsa, bukspottkörtel och bukaorta
Ultraljud njurar och urinvägar – kartlägger njursten och avflödeshinder
Ultraljud testiklar – vid smärta, knölar eller misstänkt bitestikelinflammation
Ultraljud av benens djupa vener (DVT) – vid misstänkt blodpropp, särskilt i samband med graviditet eller efter förlossning

Tekniken liknar graviditetsultraljud – gel appliceras och en givare förs mot huden – men fokus och undersökningsprotokoll skiljer sig åt.

På Ultraljud.se finns även information om dessa undersökningar, men denna artikel fokuserar på tidigt ultraljud i graviditet.

Sammanfattning: Ett tidigt ultraljud kan ge viktig information och trygghet i början av graviditeten. Oavsett om du gör det via offentlig vård eller hos en privat klinik är det bra att vara förberedd och veta vad undersökningen kan – och inte kan – visa.

Har du fler frågor om tidigt ultraljud, fosterdiagnostik eller andra ultraljudsundersökningar? Använd gärna vår “Kontakta oss”-funktion så hjälper vi dig att hitta rätt information.

Avslutande råd

Om du är gravid och vill göra ett ultraljud, är det alltid klokt att börja med att prata med din barnmorska eller läkare. De kan ge dig information om vilka undersökningar som finns, vad som är lämpligt för just din graviditet och hjälpa dig att boka tid om det behövs. Det är viktigt att du känner dig trygg och får svar på de frågor du har kring ultraljud, fosterdiagnostik och andra undersökningar under graviditeten.

Tveka inte att ta upp dina funderingar – oavsett om du vill göra ett ultraljud tidigt, i vecka 12 eller senare. Din barnmorska kan också ge råd om hur du bäst tar hand om dig själv under graviditeten, till exempel genom att äta näringsrikt, röra på dig och vila ordentligt. Att ta hand om din hälsa är en viktig del av att ge ditt barn de bästa förutsättningarna att växa och utvecklas.

Om du vill göra ett privat ultraljud i Stockholm eller någon annan stad, finns det flera kliniker som erbjuder möjligheten att boka tid direkt, utan remiss. Där kan du få mer information om vad undersökningen innebär och vilka alternativ som finns för just dig. Kom ihåg att du alltid kan vända dig till din barnmorska eller läkare med frågor – de finns där för att stötta dig genom hela graviditeten och hjälpa dig att fatta de beslut som känns rätt för dig och ditt barn.